Tänkte se om det går att få till ett inlägg....

Var ju en evighet sen jag sist var här!

O nu är det ju inte längre bara en liten knatte vårt hem utan två...

Vi får se hur frekvent ja kommer att bli här...kanske tycker jag att det är super skoj att blogga igen...

Nu är det dax att börja blogga igen... men först ett tips om en tävling på http://www.hobbynisten.com/information/index.xhtm?webgainGroupId=51285

TÄVLING 2010-01-30

 

 

Var med och tävla om ett namnsmycke (tag 3mm) med valfritt namn, budskap ifrån MLDesign.

 

kopiera inlägget och klistra in i din blogg/webadress/facebook

 

Klicka på:

 

http://mldesign.webgain.se/information/index.xhtm;jsessionid=2797CDBCB53395A657A5BADBEF6D86E3?webgainGroupId=50922

 

Märk: Tävling

skriv:  E.mail adress
samt webplats.

 

 

Utlottning sker 2010-01-30

LYCKA TILL!

detta går inte ens att ursäkta. Det är uselt. Men vi lever, snart snart kommer en uppdatering...måste bara få lite tid först... det är så mkt som ska fixas hela tiden så det blir aldrig av men jag märker att ni har överseende med detta. Tackar.

Det känns som att alla inlägg skulle bli snarlika just nu...även fast det händer något varje dag. 

Håll ut. Det gör jag.

visst inte så mkt uppdaterat som jag trodde men det är inte så enkelt när man inte har sin egen dator!

Men mkt har hänt sedan sist. Jag och Ebbe har börjat simma på måndagar ihop med Troy och Kim. Det är riktigt mysigt! Men inga bilder än!

Förra helgen var det bröllop, det kan väl ingen missat! O vilket bröllop sen, det var magiskt! Så himla fint. Underbara människor, avslappnat, hög stämning, fina tal, party! Ja det var helt enkelt såååå jäkla bra. Ja, Tessan och Henka...vad ska man säga. Dom är som gjorda för varandra, jag kan inte tänka mig några som passar så bra ihop som dom! Kvällen var fylld av kärlek. Precis som sig bör. Talet gick också "bra" så jag har inget att klaga på!





Så nu är det gjort, JAG har gift bort en av mina allra närmsta vänner!!








Jag fick också lite kärlek!



Jag vet inte riktigt vad det är som händer med mig men jag känner inte riktigt igen mig själv.... känns som att allt är lite upp o ned just nu men det är bara att vänta och se, tur att mina killar finns iallafall!

Jag har börjat jobba lite extra igen och det känns toppen! Trivs så himla bra!

Nu vaknade Ebbe!

det är nästan så att jag bölar när jag ser detta...men bara nästan..

www.youtube.com/watch?v=4-94JhLEiN0

ps. alla bloggar o får man en länk, tex du loof... giv mig svar.

med den blogg som en gång fanns på denna sida? Den försvann... och jag försvann...

Gillar inte att bara rabbla om allt som hänt men det är oundvikligt. Det måste ske.

Semester i Halmstad var fin åkte dock ifrån min familj för att gå på möhippa o vad har jag att säga om den? Jo, faaaantastisk! Den har varit planerad i ja ja vet inte hur länge men våra hemliga möten började redan innan Ebbe föddes.

Såhär såg tessan ut mest hela dagen





Vi överraskade henne på jobbet och sedan åkte vi till mantorp för att blåsa glas.





Efter det blev det pic nic



o en lite go cart som jag må erkänna att jag var lite skeptisk till men det var fantastisk.





Jag tänker inte lägga ut några bilder på segerfest efter som att jag inte stod på pallen, då är det inte lönt.

Sedan började partyt.. med mat, dryck, lekar, film. Det var helt underbart faktiskt. Min fina Emelie hade gjort en sån otroligt vacker film om Tessan, jag måste erkänna att jag grät som ett barn. Det var så fint gjort och lyfte fram alla de sidor som Tessan har, hon är ju verkligen världens bästa.







Festen pågick till kl 06.00 för min del.

Kl 08.00 var det uppstigning för att fara på bröllop. Gissa hur jag mådde då.


Dagens chaufför. Jag låg bak och försökte sova.


o så kom äntligen de fina paret. kärlek.

Det var en väldigt fin fest, mkt sång och musik, fina tal och såklart en massa tårar.
Klara och Lasse är fina ihop. Jag är innerligt glad för deras skull och tycker så mkt om de båda!


Min vackra syster lotten lirade på sin cello.









Ebbe rev av ett stycke av Bach och alla verkade så imponerade... ja det är då minsann inte svårt att imponera på zimmergrens släktet.

Efter allt detta resande landade jag hemma i två dagar för att sedan bege mig till Stockholm med svärmor. Vi har det mkt trevligt, hann med allt vi ville.... fast inget av det vi egentligen hade tänkt.

Såhär glad var Ebbe när han besökte den kungliga hufvudstaden


Efter att ha varit hemma två dagar började jag kunna det och vi tog således vårt pick och pack och begav oss till Loftahammar i sällskap med Martina. Härliga dagar. Strålande sol, drinkar, underbar mat, bad, bebis, myggor och en martina som vred och vred i sängen för att kunna sova.











Ebbe käka lite mat... mums..eller inte...



Sen blev han trött...



Nu är det slut på semstern och vi är återigen hemma. Men ännu är det inte slut på rolighetern(ett uttryck anders tydligen anser som vedertaget efter lite för mkt öl) för på lördag smäller det. Då är det bröllop och inte vilket som helst THE WEDDING! Det ska bli så underbart. Så imorgon är det fullt upp, baka tårta, fila present, göra brudbukett, fila tal!

Förresten, såhär kul tycker Ebbe det är att vara hemma igen...



Nu är det slut på långa tråkiga utlägg om ditten och datten.... nu jävlar ska det bli andra tefat i luften...

So long..

mamma med tio kilos övervikt kan också få uppmärksamhet.

Autograf förfrågningar tas emot via mail eller på öppet hus söndag 08.00-24.00

Håll tillgodo.

http://www.alltomstockholm.se/start/article75303.aos

Jag som skulle skriva ett roligt inlägg. Det blir inget roligt utan ett hemskt sorgligt. Simson, min allra finaste och trognaste vän har gått bort idag.

Det är tomt, svårt att förstå.

Älskade hund.......

Jag känner mig lite dålig, krasslig, kanske är det svininfluensan? Nej vars men jag inleder väl som vanligt med att klaga över att jag varit dålig med att uppdatera, men såhär i semestertider finns det annat att göra. Det har regnat varenda dag här i Haverdal. Öst. Förutom just då den dagen då det var loppis inplanerat. Då sken solen o det kändes som en fröjd att få sitta inne i en bil utan ac. Anders och pappa var dock duktiga deltagare, det klagades inte allt för mkt. Vi for till falkenberg och tittade här och där inne i stan och ute på landet. Det var en riktigt härlig tur faktiskt.

Onsdagen begav vi oss in till stan. Strosade omkring, köpte bröllopspresenter, och anders den snobben uppgraderade sin garderob. Jag för min del fann en klänning som lätt var det vackraste jag sett. Jag blev totalt kär. 1000 kr kostade den och det sved lite väl mkt o maggropen på en loppis shoppare. Anders erbjöd sig att betala men njaaa det gick inte. Nu ångrar jag mig såklar. Varför köpte jag den inte? Hoppas på att Anders läser detta och åker och köper den åt mig.

Torsdag var dem obligatiriska middagen hemma hos mormor, vi blev 8 personer til bords samt två småglin. Ebbe småglin nummer ett. Milou småglin nummer två. De tu roade sig med varande så mkt eller snarare lite de kunde. Men trevligt hade vi. Inte ofta vår släkt träffas så när de väl händer är det riktigt roligt, och tokigt, galet. Om en uomstånde skulle titta in när min släkt träffas skulle dom inte förstå någonting. Det skriks, pekas fingrar, skrattas så taket lyfter, orglar spelas, ja jag skulle kunna fortsätta men jag sätter stopp där. Ändå gillar jag min familj. Det är svårt att göra något annat.

Det har varit så stressigt under hela denna sommar, även fast anders har haft semster kan jag inte direkt påstå att vi har haft kul o semestrat utan det har hela tiden varit en massa måsten. Men nu har vi verkligen tagit vara på tiden tillsammans och haft det helt gudomligt bra tillsammans! Jag är så KÄR i den karln. Han har verkligen allt som jag behöver. Jag vill verkligen vara med honom resten av mitt liv. Vi kompleterar varandra ganska bra.

På kvällarna brukar vi gå ned till stranden och titta på molnen.  Det är en sån skön stund. Tills det ösregnar så att man är dyblöt, försej det är ganska mysigt ändå.


Observera anders blöta hår. det ösregnade.





Snart stundar bröllop. Det skall bli skoj.



Fia turneringen har nog slutat som så att jag blev fia, så hädanefter kalla mig fia.
Hittade en superfint bort som behöver lite ny färg. Mkt sugen på att köpa 500 pix. Ja ja får tänka på det med...
nu är det natt...... inom stundom väntar en gööör rolig uppdatering. hold your horses...

då har vi anlänt till vår semester destination. Haverdal, Halmstad. Det är närmligen så att min familj har ett litet pörte till stuga här. Ja, det kanske inte ens är lönt att kalla det för stuga. Blåser man på det så faller det säkerligen omkull. Men mysigt är det. Vi har det riktigt bra. Just nu är det mitt i natten. Har spelat en tuff omgång fia med knuff och givetvis är jag dagens fia. Någon ska väl bli det också?

Idag har vi haft besök på schemat. Vi har rest omkring som en liten cirkus och visat upp vårt lilla marsvin till bebis. Han är så ofantligt jäkla snäll. Glad och lycklig bara han får vara med.

Just, nu kanske det är lämpligt att berätta vart vi hållt hus de senaste veckorna. Jo, vi är borttvingade från vår egen lägenhet och bo nu lite överallt. Det är så otroligt jobbigt och kommer nog snart att ta knäcken på mig. Just detta att inte ha några prylar. Jag har ingen aning om vart alla mina saker är. Jag som i vanliga fall har noll koll på mina saker har nu tappat det helt. Jag längtar hem. Men jag är otroligt tacksam över att vi har föräldrar som tar emot oss med öppna armar och låter oss bo hos dem. Däremot kan jag säga så mkt som att vårt lilla krypin på 45 kvm snart kommer att vara en våning på 115 kvm.
Anders är bäst. Han fixar och trixar och bygger och står i. Utan honom hade det blivit svårt. Än återstår att se när vi kan flytta hem. Om några månader kanske. Nåja, vill man bo i slott får man bortse från att man mindre bra mo(å)tt. Nähä, rim var kanske inte heller min grej.

Nu sitter vi här inne o kurar i vårt lilla tält. Det ända man hör är hur vinden blåser kring huset (och M kulornas knaster ifrån anders besatta godisätande, samt tvn på volym 10) . Äsh jag skulle försöka vara lite poetisk men det gick inte. Men mysigt har vi det iallafall.

 Imorgon ska vi på loppisrunda, jag har bara inte berättat det för Anders än..... då blir det gråt o tandagnissel stamp i marken och darrande underläpp.




Nej detta är inte en av de bilder jag är mest stolt över men jag känner att jag får bjuda på det. Det är jobbigt att leva i kappsäck och det skall synas.


mormor


klätterapa


Eva och Ebbe


Semester katt.

blir vi försenade så då kan jag passa på att skriva lite... det finns nämligen en person som jag tycker förtjänar ett alldeles eget inlägg, vem kan nu det vara jo min alldeles underbara vän och kollega Sarah.

Vi träffades alltså på jobbet. Som ni vet kan det ju vara lite ovant och stelt sådär när man kommer som ny på en arbetsplats. Det är många som ska hälsas på och socialiseras med. Men så kom då denna underbara kvinna in i rummet. Ja, jag minns det som igår därför att istället för att ta i hand som man brukar då man träffas för första gången så kramade hon mig. Jag blev så himla glad! Inte många som ger sig på sånt vid första mötet, för all del.. vem vet jag kan ju ha skabb? löss? Eller någon annan väldigt smittsam sjukdom.

Nåväl, jag visste direkt att denna tjej skulle jag komma att gilla och visst fick jag rätt. Vi har haft så skoj ihop.
Sarah är en utan att överdriva en av de snällaste och varmaste människor jag träffat, plus att hon är rätt så galen också. Sånt gillar vi. Hon tänker på alla, fixar och trixar för alla i sin närhet och framför allt hennes gullunge Tilde. Men jag tycker nog allt att hon borde tänka lite mer på sig själv ibland och dessutom inte oroa sig så mkt för alla små saker som händer runtom i livet.

Jag saknar henne något enormt. Har nog aldrig gillat en person så mkt efter så kort tid och det säger väldigt mkt. Jag är helt säker på att det inte finns någon som kan ogilla henne. Det finns verkligen inget ont i den tjejen!

Sarah, du är underbar och du har gjort världens bästa jobb med din fantastiska Tilde!!

på en liten semester i regnet. återkommer.

att jag forfarande har besökare på min blogg. Måste vara roligt att logga in på en sida som är stendöd. Men snart så..

den extremt dåliga uppdateringen men jag och ebbe har flytt landet eller nej det har vi inte men man kan tro det när man befinner sig i klockaretorpet. Vi har alltså tagit vårt pick och pack och flyttat hit på obestämd tid. det är underbart. känns som att befinna sig på ett lyxhotell. allting serverat. man får tom bestämma varje måltider och saknas något ja då trampar slaven iväg på sin cykel och inhandlar det som behövs. jag är lyckligt lottad.

på något sätt är det som att tiden står still här. man lunkar på. idag tog jag dock spårvagnen ned till stan i 45 min. kvällen spenderades med att jag och anders hade speltävling. vem vann? ja, självklart jag. det är så fantastiskt roligt att slå anders i spel. han kan inte hantera det. fuskar gör han också, men jag ser det som att det är ett försvar när det går så dåligt. han måste helt enkelt fuska för att ha en chans och inte ens då går det vägen.

i lördags var det så premiärutgång för mig. var inte tanken men så blev det. emelie och jag mötte upp tussen på hugo o fy tusan vad jag inte missat något. det var för bedrövligt. sällskapet var givetvis fantastiskt men vad gör det när man känner sig som klassförälder på ett skoldisco? skoj var också att per tog en taxi ned till hugoSSSSSSSSSS för att umgås. det är grejjer det.

imorgon ska jag hem igen för en riktig upprensning. martina har erbjudit sig att delta. hon anar inte vad hon gett sig in på. en gång vet jag att det fanns ett fint trägolv i vår lägenhet, undrar om man kan få se det imorgon igen?







från liten apa till stor apa

Är det någon mer än jag som upplever detta med mat som ett väldigt stort problem? På något sätt känns det som att hela livet går ut på att äta, ska man fira ska man äta, ska man sörja ska man äta, ska man festa ska man äta, ska man gå på toa ska man inte äta. Men ändå är denna mat ständigt där och hägrar. Egentligen är väl inte det något problem i sig, men är man så tom i skallen som jag är så är det ett problem. Varje dag måste man äta någt och helst ska det vara olika saker varje dag. Jag varierar mellan dryga 6 rätter som jag anser mig göra hyffsat bra. Sen är det slut. Vad gör man då? Söker på Arla och tittar efter läckerheter tills saliven ligger som en rännil på golvet och så går man ut i köket och gör nudlar i brist på energi och kunskap.

Nu börjar klockan bli dax för någon form av förtäring. Hur löser vi nu detta på ett smidigt sätt?

1. Går till affären och handlar, vandrar tillbaka hem, packar upp varor, förbereder, inleder matlagning, väntar, äter.
Tid till inmundning av mat: ca.1-1½ timme

2. Sätter på sig flip flop, vandrar 20 meter till napoli, beställer en pizza, läser expressen, vandrar hem.
Tid till mättnadskänsla: ca 30 min

What to do, what to do?