fyrafemkvadrat

Det är något speciellt mellan dessa två. Sedan dag ett har dom haft ett något flott.

Per är den finaste människan på denna jord. Okej jag kanske är lite partisk med tanke på att han är min bror men i honom finns verkligen inget ont. Visst kan han vara lite grinig och snäsig och allmänt irriterande ibland men det får man bortse ifrån.

Om ni hade frågat mig för några år sedan vad jag tyckte om honom hade jag nog svarat annorlunda. Vi har inte alltid varit de bästa av vänner. När vi var mindre var han en riktig liten röd djävul ibland. Han tryckte upp sina använda strumpor i mitt ansikte, tryckte ned mitt huvud under vattnet då vi badade, jagade mig, plågade mig, hånade mig. Ja allt som en storebror bör göra mot sin extremt nyfikna lillasyster. Jag kunde verkligen inte förstå varför inte jag kunde få vara med och hänga med dom stora grabbarna? Varför låste han sitt rum när jag var hemma? och VARFÖR läste dom min dagbok i smyg de myglarna.

Men så en dag vände det och jag insåg att vi var mer lika än olika. Det finns ingen som han och ingen som jag och heller inga som vi tillsammans. Vi har så roligt ihop och jag spenderar mer än gärna tid med honom. Numera pratar vi nästan varje dag i telefon om ditten och datten. Utan honom känner jag mig inte hel.



Jag blir lycklig av att se Per och Ebbe tillsammans. Har på känn att Ebbe kommer bli en lika underbar person som Per.



Jag kan bara önska att Ebbe får samma fina relation till sina syskon!