misär
jag skulle kunna bjuda på ett bildkollage som påvisar hur tragiskt vårt leverne är. Hur jag och Anders vadar omkring i en lägenhet med kläder,leksaker,hundhår,disk, och prylar. Men det är inte värdigt. Någonstans måste jag sätta en gräns. Den går här. Ni skulle kunna bli skadade för livet av sådana bilder. Därav stänger jag nu ned datorn och vadar in i sovrummet lägger mig och väntar på att barnavårdsmyndigheten ringer på dörren imorgon bitti.
Tack för den här tiden Ebbe. Vi gjorde så gott vi kunde.
Tack för den här tiden Ebbe. Vi gjorde så gott vi kunde.
Kommentarer
Trackback